Brahmacarya

Inom yogafilosofin (ashtangayoga) talar man om Patanjalis åtta grenar. Den första grenen kallas för yamas och utgörs av fem moraliska påbud/principer. Brahmacarya är den fjärde av dessa fem yamas.

Patanjalis Yoga Sutra 2:38

BRAHMACARYA PRATISTHAYAM VIRYA LABHAH.

At its best, moderation produces the highest individual quality.
(tolkning av T.K.V. Desikachar)

Brahmacarya är principen om måttfullhet. En mer direkt översättning av Brahmacarya betyder att ”gå med Gudsmedvetande”. Detta fjärde yamas kan man säga kopplar också till en högre inre moral. Vad det innebär i praktiken kan snarare ses som att inte låta sig styras av sinnena utan att kunna fatta mer måttfulla beslut över valen i livet. Man anser att det är möjligt att genom att rikta uppmärksamheten inåt bli fri från begär och beroenden. Många äldre tolkningar av denna fjärde principen kopplar också denna tydligt till att leva i celibat.

Personligen har jag haft svårast att ta till mig principen om Brahmacarya, kanske just för dess ursprung och koppling till Gudsmedvetande. Det har varit en hjälp för mig att tänka på ursprunget för yamas och den tid dessa formades. Måttfullhet har jag personligen lättare att relatera till och det är en princip jag själv känner känns värdefull att arbeta med i de situationer jag möter i livet och där det blir en hjälp. För mig har det varit enklast att praktisera denna principen i min praktik på mattan, där jag kanske till en början varit lite för ambitiös och där det varit till stor hjälp att backa och lyssna in mig själv eller det man kan kalla för Gudsmedvetande (även om jag personligen inte gärna använder denna benämning). Det betyder inte att man inte skall ha någon utveckling på mattan, men asanapraktiken har många fler dimensioner än maximal fysisk prestation.

Insikt, att bli medveten om sig själv och sin omgivning:

  • Ta med dig praktiken av ahimsasatya och asteya i dina reflektioner. Döm inte dig själv eller någon annan, sträva efter att öppna sinnet och hjärtat för det som är sant.
  • Reflektera över vad du anser är måttfullt? Har du några värderingar om måttfullhet är? Hur är din känsla inför måttfullhet? Känns måttfullhet tråkigt, fattigt, rikt, bra, behagligt, olustigt, mm?
  • Reflektera om du har upplevt eller mött någon person som du anser lever måttfullt? Vad är det som kännetecknar denna personen?
  • Reflektera över om du har en tendens att skylla omgivningen för orättvisor eller obalanser i din omgivning fördelas. Måttfullhet har en nära parallell till avundsjuka. Upplever du att du är avundsjuk på någon eller något? Vi människor har en stark förmåga att jämföra oss med andra och det är en viktig faktor för fungerande grupper och samhällen. Fundera dock över rimligheten i det du känner. OBS! Viktigt att poängtera, det kan finnas fog för din känslor, övningen handlar inte om att förneka dina känslor eller upplevelser, utan fokus är att bli medveten om att känslorna i så fall finns. Det är inte heller nödvändigt att agera på känslorna, utan syftet är endast att skapa en större insikt om dig själv.
  • Reflektera också över om du har en tendens att falla in i en offermentalitet. Att falla in i en offerroll kan också ses som en slags excess även om den kanske är av mer omvänd karaktär. Det blir dock ofta mycket utmanande att leva både måttfullt och ansvarsfullt och man aldrig själv får uppleva en inre glädje över livet utan mer eller mindre ofta intar en offerroll/mentalitet och kanske faktiskt i praktiken också ”offrar” sina egna inre behov (OBS! Omgivningen behöver inte vara medveten om att du faktiskt agerar offer eller ens känna till dina inre behov).

För att praktisera brahmacarya kan det underlätta att identifiera områden i livet där man upplever överflöd eller överdrifter (excesser).

Praktik, öva på måttfullhett:

  • Sitt bekvämt (på golvet eller en stol) med händerna mjukt på knäna/låren och handflatorna vända uppåt. Slut ögonen, andas lugna och mjuka andetag.
  • Reflektera över områden i ditt liv där du lever måttfullt. I relation till vad?
  • Reflektera över områden i ditt liv där du lever fattigt eller hungrar efter något. Fundera över ditt underliggande behov. Ibland kan en upplevd hunger eller längtan efter något indikera på att vi förnekar oss själva något av våra behov. Ibland har vi yttre omständigheter som föranleder situationen, ibland är det dem inre omständigheterna. Jämför du dig själv med andra?
  • Reflektera över områden i ditt liv där du lever i överflöd eller överdrift. Fundera över ditt underliggande behov. Ibland kan excesser och ett överdrivet leverne fungera som en kompensation för något vi saknar. Jämför du dig med andra?
  • Reflektera över om du kan skapa ett mer balanserat och mer måttfullt inre förhållningssätt till de områden i ditt liv där du upplever dig sakna något eller där du lever i excess?
  • Sitt en stund med dina tankar och känslor. Andas lugna och djupa andetag, 10 andetag (in och ut). Låt tankarna komma och gå, du behöver inte agera eller komma med några lösningar. Det kan vara skönt att lägga sig ned på rygg och andas djupa andetag.
  • Ytterligare en övning man kan göra är att se över vilken tankemat du matar din hjärna med, dvs vilka tidningar, böcker, inlägg, TV-program, radiostationer, serier, instagram/facebookflöden, poddar som du följer, läser och lyssnar till. Detta bidrar till att forma din uppfattning om din omgivning.

Visa dig själv och andra extra omtanke, de flestas bördor är inte synliga för blotta ögat.

“Sann kärlek kommer från förståelse.”

Buddhistiskt ordspråk.

Varma hälsningar,

Nina på Yogatoku

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.